SVRF har vänner över hela jorden. Bland våra systerföreningar finner du t ex The American Vampire League, tyska Deutsche Vampir Organization, franska Organisation des vampires France och holländska Nederlandse Vampier Organisatie. Vårt internationella årsmöte äger rum en natt i november, varje år på en ny plats.
År 2009 får SVRF äran att agera värd för detta möte! Det blir ett spännande år för oss.
FRIENDS DON'T LET FRIENDS DRINK FRIENDS
Du som vet med dig att du är bitberoende bör snarast söka hjälp. Vi har en supportgrupp för tvångsbitande vampyrer som vi skapat för att hjälpa ickemedlemmar. Kontakta Birgitta på kansliet för mer information om hur du kan få plats i en grupp. Du kan vara anonym.
När du är fri från ditt beroende och istället använder Tru:Blood är du varmt välkommen som medlem i SVRF!
|
FRÅGA BETTAN
Det är inte lätt att vara vampyr alla gånger, speciellt om man inte känner andra i samma situation. Fråga Bettan - hon har haft frågespalter under ett par hundra år. Bettan har varit med om allt.
Hej Bettan! Jag blev biten förra året och undrar hur jag ska hitta likasinnade. Medlemskapet i SVRF är givande men jag letar efter en nattklubb som frekventeras av vampyrer, och som serverar Tru:Blood förstås. Har du några tips?
Jag bor i Stockholm.
/Christer
Hej Christer! Vi i SVRF har diskuterat om vi ska starta ett par klubbar i egna lokaler, där vampyrer i olika åldersgrupper och med olika intressen kan träffas. Vi vill gärna ha frivilliga i den arbetsgruppen, hör av dig till Gunnar på kansliet om du är intresserad! Tills vidare kan du titta rätt många bratvampyrer på Riche; de serverar inte Tru:Blood men korvgubben på Stureplan har alltid några flaskor till hands bland läsken. Södervampyrer ses oftast på Grottan eller Carmen, där man har serverat Tru:Blood ett tag (lite under disk, sådär). Tennstopet vid Odenplan är ett favorittillhåll för äldre vampyrherrar. Om du undrar var tjejgängen dricker sina Nattens (med Tru:Blood-bas förstås) så är det oftast hos Melker på Kungsholmen!
Hej Bettan! Vad tycker du om förhållanden mellan vampyrer och människor? Mamma tycker att jag borde träffa en likasinnad nu när jag ändå är biten, men jag har träffat en jätterar kille som heter Torben. Jag är lite bekymrad över åldersskillnaden på 4.578 år men vi har mycket gemenamma intressen!
Lina
Hej Lina! Det är bara fördomar att man inte ska vara ihop med en människa - det kan vara mycket större skillnad på två människor än på en människa och en vampyr. Dock tenderar vampyrers förhållanden med människor som gillar solresor och friluftsliv bli kortvariga, medan t ex cineaster, numismatiker och datanördar brukar fungera bra ihop med vampyrer. Om Torben verkar vara lite av en nattuggla tycker jag du ska satsa på honom! Skulle du ändå vilja hitta en hjärtevän bland dina fränder kan du kolla på sajter som den här lovebitten
Bettan! Jag är nattvakt och i den yrkesgruppen finns det ju mycket vampyrer. Men jag har haft oturen att hamna på ett företag där jag tror att man medvetet väljer bort vampyrer vid ansökan. Det var mycket ledande frågor om vitlök och silver vid anställningsintervjun och det var nog bara för att jag var bra på att svara undvikande som jag fick jobbet. Nu pikar arbetskamraterna mig om hur blek jag är, bjuder på godis och frågar om jag inte ska hänga med på utflykter. Snart kan jag inte hitta på mer undanflykter. Jag sköter mitt jobb så det är för att jag är vampyr som de håller på så här och jag vet inte vad som händer om de avslöjar mig. Hjälp!
Benjamin
Kära Benjamin, jag blir så ledsen när jag hör hur grymma människor kan vara. Du sköter ditt jobb och det bör vara det enda som räknas. Kanske ska du testa en helt annan approach? Plocka fram en flaska Tru:Blood inför dina arbetskamrater och se vad som händer. Kanske får du respekt för ditt rättframma agerande. Det finns ingen svensk lag som tillåter att man sparkar någon för att han är vampyr, men får du inte mer respekt på ditt jobb kanske du ska leta dig vidare ändå. Jag rekommenderar t ex Larm Assistans, som har en uttalat positiv inställning till vampyrer eftersom vi är så nattpigga.
Hej Bettan! Jag är en vampyrtjej på 142 jordsnurr som oftast är glad. Men jag blev vampyr när jag bara var sjutton, och jag saknar mina vänner och min familj jättemycket ibland. Alla var människor och det känns så trist att de är borta. Du måste ha förlorat en massa vänner - hur kommer du över det?
Maria
Hej Maria! Det är vampyrernas största börda att bära, att alla människor dör ifrån oss. Det bästa man kan göra är att umgås med andra vampyrer! Vi vet ju hur det känns. Försök att tänka på det positiva , att du redan har hunnit träffa så många fler människor Ð och vampyrer! Ð än de flesta människor någonsin får göra. Och att människor ju också upplever att deras vänner och anhöriga dör ifrån dem. Du är så ung, det blir lättare med åren. När du är ett par tusen år kommer du nog att ha accepterat människolivets gång.
Bettan, jag ska åka till USA och jobba under ett år och undrar hur jag bäst kommer i kontakt med andra vampyrer därborta. Har de några hemliga handskakningar eller något annat som kan vara bra att känna till? Hänger de på nattklubbar eller vad?
Robert
Hej Robert. Du är lyckligt lottad! Den amerikanska vampyrscenen är vital, och visserligen är det skralt med toleransen på vissa hål men det finns också städer där vampyrer är mycket öppna gentemot människor. Jag skulle önska att frågan debatterades inom politiken här på samma sätt som i Staterna! Mitt bästa råd är att du kontaktar The American Vampire League och frågar vad det finns för föreningar och aktiviteter i den stad du ska bo i. Och hör gärna av dig när du kommer hem i gen så att vi får ta del av dina erfarenheter av vampyrlivet däröver.
